Efter ett ärkesegt trollingpass på en gigantisk sjö under tisdagen beslöt sig jag och min fiskebroder Jahn för att pröva vårat favoritställe under onsdagen 14 okt.
Under i stortsett alla förhållanden brukar vi kunna lirka upp någon skaplig Madam där. Vi var fullt medvetna om att denna gång skulle det bli svårare pga av vattenflödet.
Som alltid är vi dock obotligt optimistiska inför ett fiskepass och när vi dessutom skulle jigga/vertikala som på senare blivit våra absoluta favoritmetod, så var vi minst sagt förhoppningsfulla..
ûbertaggade rent av.
Klockan ställdes på 05.45 och strax efter 06.00 var vi på plats i garaget och lastade det sista för avfärd.
Strax efter 7 gled vi stillsamt ut på fiskevattnet för dagen precis som solen precis kliver upp över skogsbrynet och börjar värma.
Allt känns legendariskt och vi har båda längtat nå så kosmiskt efter ett ordentligt höstpass och göra det vi båda älskar mest.
Speciellt då det två senaste fiskepassen gick till spillo pga av stormvindar.
På första kastet klipper första gäddan kring 2-3kg på Jahns jigg och vi får båda upp förhoppningar om att det här kan bli bra men ungefär i samma veva avtar det.
Vi prövar mer eller mindre alla platser som normalt brukar leverera 99 av 100 gånger, men inget.. det går till och med så långt att vi börjar köra trolling i alla
möjliga former med i stort sett alla beten vi har att tillgå, även det utan resultat.
Efter mycket om och men konstaterar vi att förmodligen är det varken bete eller metod som det är fel på utan att dom är försiktiga eller åtminstone svårtflörtade ja men nånting.
Det är bara att nöta helt enkelt säger jag till Jahn och ett kort bekräftande mmm är allt jag får till svar. Så på med favoritbetena och börja dänga tills gäddorna är less på att se våra gummifiskar inkräkta på deras territorium.
Timmarna går och inte en endaste fisk får syna insidan av båten.. en skaplig följare var mer eller mindre allt vi hade sett på timmar av ihärdigt nötande..
Att äta hade vi glömt bort och dessutom ville vi ju förtjäna att få sitta ner och ta det lugnt med lite puls eller åtminstone känslan av det kliver på lite
fiskar med jämna mellanrum, men icket.
För ungefär 10e gången för dagen byter jag tillbaka till ett av mina favoritbeten Mieko Predator Shad i kulören IS medans vi åker
tillbaka till ett ställe där vi landat många fina gäddor under de senaste två åren. Inte ett endast litet liv och vi börjar bli otåliga och tappa fokus, vi försöker utmana ödet och står på ett ben i båten och håller
i kaffekoppen med ena handen samt trycker en fet macka medans vi försöker jigga så gott det går, stendött.
Det känns som att inget vi gör verkar trigga gäddorna idag, jag drar ännu ett kast och jiggar ganska fort och ryckigt samt vevar på rätt bra.. 10 meter från båten kör jag vevstopp och låter jiggen sjunka 2-3m rakt ner av ren uppgivenhet
och precis när jag ska lyfta den igen.. SMMMAAAACK, ett helt sinnessjukt hugg.. Slirbromsen är som vanligt i botten för jag tappar hellre spöet och rulle än att krokningen blir kass för att spö och rulle inte gör sitt om man har lite
slacklina.
Med min Revo Toro Nacl på max i kombination med mitt 9fot tackle industries XXH sätter jag ett mothugg a la jon bondy (https://www.youtube.com/watch?v=sCniMseL7Vk) och drar av ett riktigt yetivrål medans jag mer eller mindre håller på
att åka överbord.ungefär samtidigt är även Jahn påväg att hoppa över bord av mitt plötsliga utfall.. Vanligtvis brukar jag kunna bogsera bilen med spöet men det liksom bara säger FJOMP och så tar det tvärstopp.
Ganska direkt känner jag att det är lite tyngd i fisken och den dyker mot botten utan att jag kan göra ett skit och min puls går upp i 200.
Håven!! fixa håven ropar jag åt Jahn och givetvis ligger den under gummimattan som vi dessutom ställt massa väskor på och annat svammel.
Jag drillar bestämt och får upp den till ytan ganska snabbt och vi ser att det är en fin pjäs, alla gånger en 6-7kg åtminstone.
För en stund ropar Jahn: Det är hon, det är fan hon.. Han syftar då på gäddan som hans bror John fick för någon vecka sedan på 10+.
Själv är jag inte lika övertygad och känner mig tveksam men är mest nöjd över att ha fått känna en fisk som faktiskt kommer rädda dagen på många sätt
bara vi får ta upp den och fota något av värde åtminstone.. sekunder senare ligger den i håven och fyfan vad skönt det kändes.
Det visade sig inte vara nå mirakulöst då vågen stannade på 7.2 kg och mätte 103 cm men djävul vilket hugg 
Det glömmer jag aldrig.
Givetvis fick hon simma vidare efter ett förevigande på bild samt en snabb vägning och mätning.
Slutligen vill jag rekommendera alla som inte provat att vertikala gädda att gör det, finns inget som är så kul för huggen är hysteriska.
Jerk t.ex. är inte ens med på kartan trots flätlina och korta styva spön som oftast.
Skitfiske på er.
Samuel Johansson
Team Wiros
Inlägget Fin höstgädda dök först upp på Mieko Fiskeblogg.